Projekt

Björkeryds framtid




Karlskrona kommuns näringslivsenhet
Björkeryds intresseförening
Björkeryds sänkningsföretag
Nättraby hembygdsförening
Karlskrona ornitologiska klubb
LRF- Fridlevstad
Markägare

Reviderat förslag 2008-04-14


1.  Bakgrund

1.1 Ã…terblick
Björkerydssjön en slättsjö och fÃ¥gellokal i toppklass som totalt hÃ¥ller pÃ¥ att förstöras pÃ¥ grund av  igenväxning.


Bj�rkerydssj�n och N�ttraby�n har under de senaste �rhundradena genomg�tt flera s�nkningar f�r att ut�ka jordbruksmarken. Under b�rjan p� 1800-talet var maderna ovanstr�ms Sp�ngarna sj�, troligtvis i samma kondition  som Bj�rkerydssj�n �r idag. Vid Sp�ngafallet fanns tv� kvarnar, en f�r Bj�rkeryd och en f�r Mummelycke. I slutet av 1800-talet s�nktes fallet och kvarnarna fick l�ggas ned. D�refter har flera �rensningar utf�rts varav den mest omfattande var 1971-72 d� en kraftig s�nkning utf�rdes fr�n Sp�ngarna och uppstr�ms. Sp�ngafallet f�rsvann d� helt.
Under slutet av 1800-talet f�rb�ttrades kommunikationen utmed N�ttraby�n radikalt. Man anlade den s k Kr�snabanan. Persontrafiken las ned 1939, d� bussarna tog �ver.
N�ttrabydalen var mycket t�tbefolkad under 1800-talet och b�rjan av 1900-talet. Sedan b�rjade avfolkningen och har fortsatt in i sen tid d� trenden b�rjade v�nda. Som exempel kan n�mnas Sp�ngarna; gr�nsomr�de mellan Bj�rkeryd, Mummelycke och H�ryda. Under 30-talet fanns d�r 30 � 40 fast boende, f�r 7 �r sedan ingen, idag 3.


1.2   Dagsl�get

De upprepade s�nkningarna har medf�rt att magasineringen av vattnet har minskat och variationen i vattenst�nd och vattenf�ring har �kat. V�rfloden har blivit kraftigare samtidigt som vattenf�ringen under sensommaren har g�tt ned till en r�nnil. Problemen har flyttats nedstr�ms. V�ren 2006 var det kraftiga �versv�mningar nedstr�ms Sp�ngarna. S�der om sj�n vid Karsab�ck sattes en fastighet under vatten.
Bj�rkerydssj�n har n�stan helt vuxit igen ( Bilaga 1 ) och igenv�xningen �kar. Fisken minskar. Den tidigare s� uppskattade f�gelsj�n har minskat i antal f�glar och arter. Det finns risk att sj�n helt v�xer igen inom en snar framtid.
�n har genomg�tt samma utveckling Det tidigare s� stora station�ra �ringbest�ndet har n�stan helt f�rsvunnit. S� sent som under 80-talet kunde n�gra stora �ringar f�ngas, d�refter har ingen oss veterligt tagits upp i detta omr�de. �n �r kraftigt igenvuxen och under sommaren � h�sten �r den endast en r�nnil. Den �r �ven p�verkad av vad som h�nder uppstr�ms. Under ett dygn kan vattenst�ndsvariationen i �n sommartid variera flera decimeter. �ven f�gelbest�ndet i �n har kraftigt minskat.


1.3    Framtidsbild

F�r att se en ljus framtidsbild kan vi g� 70 �r tillbaka i tiden. Bj�rkerydssj�n hade stora �ppna ytor, det f�ngades mycket fisk och det myllrade av f�glar ( bilaga 1 ).
I �n fanns mycket fisk: som exempel kan n�mnas att under bron ovanf�r Sp�ngafallen kunde man alltid se 5-7 �ringar av varierande storlek. Folk kom fr�n n�r och fj�rran p� cykel f�r att bada p� de olika badplatserna i �n.
V�r framtidsvision �r s�ledes att �terskapa en vacker naturmilj� med gott om f�gel och fisk. �ppna sj�ytor och lekplatser f�r havs�ring och det eventuella best�nd av station�r �ring som kan ha �verlevt. M�jligheter att starta en fiskef�rening unders�ks. Badplats, fiskebrygga och nytt f�geltorn byggs. Vi ska inte heller gl�mma kulturmilj�n. Den gamla banvallen f�r Kr�snabanan l�per hela tiden parallellt med �n och sj�n. Den skall inventeras och anv�ndas som vandrings- och cykelled med avstickare till �n med rastplatser. Nya f�retag startar som erbjuder �vernattning, handel och f�rt�ring. Intressant information skall l�mnas p� l�mpliga platser enligt den metodik som anv�nts f�r v�gen vid Gr�ng�lsm�la. Genom aktiv marknadsf�ring kan detta komma att bli ett mycket attraktivt bes�ksm�l f�r s�v�l svenska som utl�ndska bes�kare.


2.  Syfte

Projektets syfte �r:


3. M�l

M�let med projektet �r:


4. �tg�rder i och kring sj�n

F�r att �terskapa sj�n m�ste vass och tr�d tas bort fr�n sj�n. D�refter m�ste vattenniv�n  under sommarm�naderna h�llas kvar p� en h�g niv� s� att vass och sly inte �ter f�r f�ste. F�r att f�rhindra �terv�xning p� str�nderna skall strandomr�det h�gnas in och betas av kor och eventuellt f�r.
F�r att cirkulationen p� vattnet skall bli b�ttre beh�ver vallarna vid inloppet till sj�n tas bort. F�r att minska �verg�dningen av vattnet till sj�n anl�ggs en mindre v�tmark vid sp�ngarna (speciellt projekt utanf�r denna ans�kan) ovanf�r inloppet till Bj�rkerydssj�n.


5. Genomf�rande/aktiviteter

  1. F�rarbete, kartl�ggning av sj�n och ans�kan om vattendom f�r att f� m�jlighet att �tg�rda sj�n.
  2. Avverkning och flisning av tr�d och buskar i och runt sj�n och �n.
  3. Kapning av bladvass, r�tter samt stubbmatta i sj�n enligt Hornborgasj�ns modell.
  4. Genomgr�vning av vallar vid �ns inlopp f�r att f�rdela genomstr�mningen i sj�n
  5. Anl�ggning av v�tmark vid sp�ngamaden, ca 0,5 ha
  6. Anl�ggning av lekbottnar f�r �ring ovanf�r Sp�ngarna
  7. Anl�ggning av badplats, badbrygga, fiskebrygga vid sj�ns norra del.
  8. Uppf�rande av ett d�mme med betongfundament vid g�ngbron som finns vid sj�ns utlopp i s�der. Detta d�mme skall vara helt �ppen under h�gvatten men il�ggs s�ttar allteftersom vattnet sjunker. D�mmet skall konstrueras s� att den inte p� n�got sett hindrar fisken fr�n att vandra upp i �n.
  9. Restaurering av marken vid sj�ns norra och �stra strand. Marken inh�gnas sedan och betas sommartid av kor. I och med att kor betar och trampar i strandkanten hindras vass och annan v�xtlighet p� ett effektivt s�tt fr�n att p� nytt f� f�ste.
  10. Nytt f�geltorn byggs vid norra delen av sj�n.
  11. Informationstavla produceras och s�tts upp om fisket och  f�gellivet i Bj�rkerydssj�n.
  12. Stolps�ttning och skyltning av cykel- och vandringsleden l�ngs Kr�snabanan. 10 st informationstavlor placeras ut l�ngs v�gen som beskriver stationshusen l�ngs Kr�snabanan samt intressanta bes�ksm�l l�ngs v�gen till �lmeboda.
  13. Marknadsf�ring av Bj�rkeryd, Bj�rkerydssj�n med fiskeplatser, f�geltorn och Kr�snabanan g�rs via internet samt genom spridning av en tryckt folder.
  14. Inventering av f�retagandet p� orten och stimulering f�r skapande av turismf�retag.
  15. Utbildning av lokal guider och genomf�rande av guideturer under sommarm�naderna


6.  Tidsplan

Projektet kommer att starta i april 2008 och kommer att avslutat i september 2011

Maj- okt 2008: F�rarbete/storm�te och ans�kan om vattendom, konsultarbete.

Maj- dec 2008: Avverkning, flisning av tr�d o buskar runt �n och sj�n.

Maj- okt 2008:Anl�ggande av lekbottnar.

Jan- sept 2009: Anl�ggning av v�tmark vid sp�ngamaden.

Juni- dec 2009:Tillverkning av f�geltorn.

Jan- juni 2009: Stolps�ttning och skyltning av kr�snabanan, r�jning.

Maj � juli 2009: Efter godk�nd vattendom genomf�rs kapning av vass, borttagning av r�tter, genomgr�vning av vallar samt byggande av d�mmet.

Maj� juli 2010: Kompletterande rensning av sj�n genom att kapa vass och tr�d.

Maj 2008- maj 2009: Informationss�kning samt produktion av informationstavlor f�r bes�ksm�l l�ngs kr�snabanan.

Jan- maj 2009 Inventering av f�retagandet p� orten, test/start av vandrarhem, cafe etc.

Jan� sept 2009. Produktion av hemsida.

Jan- maj 2010 Utbildning av lokala guider

April� juni 2010 Tillverkning och upps�ttning av bad/fiskebrygga.

Aug� dec 2010: Tillverkning av informationstavla.

Jan� juni 2011: Produktion av informationsfolder samt �vrig marknadsf�ring.

Juli- sept 2011: Resultatsammanst�llning och Rapport.


7. Projektorganisation och projekt�gare

Karlskrona kommun st�r som projekt�gare och g�r in och ansvarar f�r likviditeten i projektet och sk�ter administrationen. Bj�rkeryds intressef�rening ansvarar f�r projektledning. F�reningarna p� orten, f�retag och privatpersoner st�ller upp med privat finansiering och ideellt arbete. Projektledaren bildar tillsammans med Karlskona kommun och en representant f�r varje arbetsgrupp en styrgrupp som h�ller ihop projektet.


8. Informationsspridning

Under projektets gÃ¥ng kommer kontinuerlig information att spridas pÃ¥ hemsidan samt genom olika  media och genom att arrangera olika guidturer.


9. Erfarenheter från tidigare projekt

Projektägaren kommer att dra lärdom av tidigare projekt som är genomförda inom Leader. T ex projektet Bebo Landsbygd, Mötesplats Fur, Besökscentrum Torhamn. Projektgruppen kommer ocksÃ¥ att dra lärdom  av liknande projekt som gjorts i Blekinge t ex projekt Järnavik Kraft som har bedrivits i Ronneby kommun.

Referensmaterial:
www.sjonbjorken.se
www.barkerydssjön.se

Bilaga 1: Björkerydssjön förr och nu
Bilaga 2: Karta över omrÃ¥det
Bilaga 3: Detaljkarta över planerade åtgärder
Bilaga 4: Besöksmål Krösnabanan
Bilaga 5: Björkerydssjön är en fin vÃ¥tmark 
Bilaga 6: Projektets beräknade resurser
Bilaga 7: Projektets värderade resurser

Reviderad version  2008-04-14/BMH



Bilaga 1




Bilaga 2




Bilaga 3



Bilaga 5